Just nu väntar jag på

- Att det ska komma lite snö. Siri är förväntansfull. Kommer inte ihåg snön sen i mars, säger hon.
- Att det ska bli första advent så att jag kan julpynta och äta julkakor och julgodis. Det är ju så nedans gott!
- Att min sambo ska påbörja sin doktorandtjänst så att han slutar fara land och rike runt som en guttapärkaboll hela tiden.
- Att mina 06:30-löparrundor på gymmet ska börja ge resultat i form av en mycket fit kropp. (Går inte helt ihop med punkt två. Jag inser det.)
- Att det ska bli okej att gå och handla julklappar och så in i fina paket och lägga under granen. (När börhar de sälja granar?)

I övrigt väntar jag inte på så mycket mer. Jo, kanske att politikerna och föräldrarna och barnen som tycker att det är okej att inte bli godkänd i ALLA ämnen i skolan ska vakna upp och inse hur sjukt det är. Vad är meningen med undervisning om det inte är meningen att man ska lära sig något? Lärarna måste onekligen känna sig otroligt uppskattade. Eller inte. Och ja, jag har lite svårt att släppa det här.