Helt plötsligt börjar stålvajrarna viras upp och vi förstår att hissen kommer att störta. Jag hänger mig fast i en vajer likt en annan Tarzan och skriker till en av de andra att så fort vi kommit upp till översta våningen (om vi ens gör det) måste vi öppna hissdörren så att vi har en chans att kasta oss ut innan hissen störtar de tio våningarna ner. När hissdörren öppnas är jag den första att svinga mig ut och fortsätter sedan att dra ut de andra i säkerhet. Alla utom en klarar sig. Hon faller handlöst ner genom hisschaktet.
Jag pustar ut och tänker att det var tur att jag klarade mig eftersom jag har en fikadate med kronprinsessan Victoria och prins Daniel. När jag möter upp dem är Vistoria nedstämd och orolig över graviditeten och jag kramar om henne och försäkrar henne om att hon kan vara lugn. Det är helt i sin ordning att vara lite orolig. Sedan kilar jag vidare till min lärarpraktikplats som jag ska ha i, hör och häpna, Maria Wetterstrands klass. Tänk att hon numera är NO-lärare på gymnasiet. Hon frågar mig i vilka ämnen jag utbildar mig. Jag svarar att jag inte bestämt mig än, men att franska och genusvetenskap hade varit roliga ämnen att undervisa i.
Vilken tur att jag kompenserar min tristess på dagarna med en något mera actionfylld natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar