Siri och jag har haft lite delade meningar om vad som är ett passande schema under vardagarna. Jag har fått ge med mig. Och det är nog tur det. Nu sover hon också lite bättre på både kvällarna och dagarna. Detta är viktigt. Varför? Jo, när Siri sover dåligt på dagen måste jag plugga på kvällen. Om jag pluggar på kvällen är det synd om mig och då måste jag trycka i mig några Ballerina kladdkaka-kex. Detta är förödande. Visste ni att ett kex innehåller 67 kalorier! Och medan jag sitter där och trycker i mig Ballerinakex blir det vääääligt svårt att vara på gymmet samtidigt och bränna de där 67 kalorierna, eller 670 kalorierna. Tro inte att det bara är lite synd om mig. Det är liksom synd om min många gånger. Kanske 10 gånger på en kväll. Igår kväll fick min kropp lite upprättelse och jag sprang (läs: joggade långsamt) sex kilometer. Då har jag i alla fall brännt bort 6,5 kex. Mycket uppmuntrande.
Åh, kladdkakekex. Har inte provat än, men något härligt ska man ju ha kvar i livet. Själv har jag fått massiva foglossningar och kan inte röra mig något vidare, än mindre motionera. Och då är det ju lite synd om mig, så jag köpte godis. Ganska risig ekvation runt intag och uttag av kalorier. Men, men. Ibland är det faktiskt lite synd om en. Amen.
SvaraRadera